Om Växjö Konserthus

 
 
Nedanstående information är en kort tillbakablick på avgörande händelser i samband med tillkomsten av Växjö Konserthus samt ett antal intressanta fakta/kuriosa om huset.
 
Kort historik
 
1965 Frågan om ett Konserthus i Växjö tas för första gången upp av kommunfullmäktige.
 
1983 Kommunstyrelsens arbetsutskott får i uppgift att utreda frågan om ett Konserthus i Växjö.
 
1985 Projekt 1 med ett förslag ritat av professor Sten Samuelsson presenteras.
 
1986 Projekt 1 läggs ned då politisk enighet om beslutet ej kunde uppnås.
 
1987 Projekt 2 startar upp där en ny ekonomisk finansieringsplan föreslås och en arkitekttävling utlyses.
En enig jury utser förslag ritat av arkitekterna Henrik Jais-Nielsen, Mats White samt Ib och Henrik Wibroe till vinnare i arkitekttävlingen.
 
1988 Projekteringen startar upp och Konsert- och Kongresshusbolaget i Växjö AB bildas. Ägare till bolaget är NCC, Sparbanken och Fortet, av vilka det sistnämnda senare drog sig ur projektet.
 
1989 Hovsångerskan Birgit Nilsson tar den 3 mars det första spadtaget till Växjö Konserthus.
 
1991 Växjö Konserthus invigs officiellt den 2 september av Birgit Nilsson.
 
1991 Från starten drivs anläggningen av ett dotterbolag till Konsert- och Kongresshusbolaget i Växjö AB, Växjö Konserthus AB.
 
1994 Partena Cater AB (idag Sodexo AB) tar över verksamheten i hela anläggningen.
 
1998 Konsert- och Kongresshusbolaget i Växjö AB säljs till Olof Hallrup.
 
2003 Växjö Konserthus AB tar över driften av anläggningen. 
 
2008 Elite Hotels tar över rörelsen 
 
 
 
 
Byggfakta
 
• Från det första spadtaget den 3 mars 1989 pågick byggnationen i 914 dagar fram till invigningen den 2 september 1991.
 
• 225.000 arbetstimmar användes till byggnationen, varav 125.000 timmar till byggarbete och 100.000 timmar till el-, rör-, glas-, golv-, målnings- & markarbeten m m.
 
• Sammanlagt var närmare 400 personer med och uppförde byggnaderna och som mest fanns 130 personer på byggarbetsplatsen.
 
• Närmare 900 ritningar av olika slag producerades fram till invigningen av som mest samtidigt arbetande 16 arkitekter.
 
• I Teaterparken fälldes under byggnationstiden inte ett enda befintligt träd.
 
• De fyra byggnaderna har en sammalagd golvyta på nästan 15.000 m2 fördelat på närmare 600 klart definierade rum. Det till ytan största av ”rummen” är foajén med 1.100 respektive 350 m2 på undre och övre foajé.
 
• Den totala volymen i de fyra byggnaderna är ca 75.000m3.
 
• Det finns mer än 5.000 m2 förnsterglas i byggnaderna.
 
• Åtgången på betong under byggnationstiden var 8.225 m3 och till detta kommer även ca 800 ton armeringsjärn.
 
• I husen finns det sammanlagt 3.000 strömbrytare och eluttag.
 
• Det elektriska styrsystemet innehåller 90 olika typer av kablar och totalt 300.000 meter kabel ligger fast monterad i byggnaderna.
 
• Om all el skulle vara påkopplad samtidigt drar anläggningen ungefär 1.000.000 watt.
 
• Det finns åtta hissar och 3.000 belysningsarmaturer utöver de ca 200 strålkastarna som utgör scenbelysningen.
 
• Under Christina Nilsson-salen finns en bassäng med 300 m3 vatten som via 3.000m rörledning står i förbindelse med 1.000 sprinklerhuvuden.
 
• Ventilationen styrs av elva helt datoriserade luftbehandlingsaggregat, som totalt tillför anläggningen 165.000m3 luft per timme. Luften distribueras från aggregaten till respektive rum i kanalsystem med en ungefärlig längd av 6.500m.
 
• I Christina Nilsson-salen är det totala luftflödet ca 10m3 per sekund, eller för att ge en annan dimension åt det hela, kan man säga att man per sekund tillför en volym motsvarande innehållet i 10.000 enliters mjölkförpackningar.
 
• Konsertsalen, Christina Nilsson-salen har plats för 800 personer, varav 58 platser finns på balkong. Om orkesterdike används tas de tre första stolsraderna bort och därmed försvinner 60 platser i salongen.
 
• Scenen är 12m djup och 23,5m bred. Den totala scenytan är närmare 300m2 och takhöjden från scengolvet är 14,5m.
 
• Scenmekaniken består av 23 st motoriserade lingångar och en motordriven ridåbanebrygga.
 
• Scenbelysningen består av närmare 200 strålkastare av olika typer och styrka.
 
• Tyget till ridån ”Lutan” i Christina Nilsson-salen väger 800 kilo.
 
• Hissen i anslutning till scenen är 5x2 meter stor och kan ta 30 personer samtidigt, eller om man så vill en Volvo 940 herrgårdsvagn direkt från gatan upp på scenen.
 
• Det gamla badhuset invigdes 1913 och användes som badhus fram till 1970. Under den renovering som företogs i samband med konserthusbyggnationen restaurerades detta hus minutiöst. I foajén är såväl marmorgolv som trappräcken och listverk renoverat till originalskick. I princip samtliga fönster med sina 600 rutor togs ner, renoverades och sattes åter på plats. Detta arbete sysselsatte två man i två år.
 
• Som lite kuriosa för framtida skattletare/arkeologer kan nämnas att i den östra trappan upp till den övre foajén ligger inmurat en Smålandsposten samt 166 kronor och 85 öre, fördelat på vardera en 100-lapp, 50-lapp, tiokronorssedel, femkrona, enkrona, 50-öring, 25-öring och tioöring.
 
• Operasångerskan Christina Nilsson och tonsättaren Karl Birger Blomdahl är de två personer som givit namn åt husets olika lokaler/rum. Logerna bakom Christina Nilsson-salen är namngivna dels efter olika platser hon bott och verkat på och dels efter stora roller hon spelat. Rummen i Gamla Badhuset är uppkallade efter Karl Birger Blomdahl och verk han skrivit samt instrument han trakterade.